Dodge Charger 1970
|
| Av Olle Wilson |
Pånyttfödd
Kreativitet kan ta sig många uttryck. Ett är att återskapa en bil utifrån en vision och en hög med skrot.
|
 |
| Dodge Charger är bilen som alltid kommer att förknippas med den klassiska biljaktsscenen i filmen Bullit från 1968 med Steve McQueen i huvudrollen. |
McQueen körde en grön Mustang och skurkarna tog sig fram med en svart Charger
Vi befinner oss däremot så långt från
San Fransiscos gator man kan komma,
i Bergby några mil norr om Gävle. |
Peter Månssons Dodge Charger 1970 har ett stökigt förflutet och importerades till Sverige redan i början av 70-talet. Av det hårda livet syns idag inga spår efter en omfattande renovering till originalskick.
|
| Bebyggelsen består av fridfulla lador och cable car-vagnarna från Bullit är ersatta av norra stambanans godståg. Men vi sitter i en äkta Charger R/T, modellen med den största motorn på 375 hästar. |
 |
För säkerhets skull och för att kunna
njuta fullt ut av Dodgens 375 hästkrafter
har Peter Månsson monterat skivbromsar
fram och modifierat fjädringen. |
Och det är en högst inspirerande resa. V8:an arbetar makalöst smidigt och det går att lunka fram i traktorfart helt utan problem. Men högra pedalen behöver bara nuddas för att Dodgen ska explodera.
– Man blir som en tonåring varje gång, fnissar Peter.Chargern köpte han i delar 1988. Föregående ägare, sextonde i raden, hade haft planer på att buygga om Dodgen till drag race-bil.
– Bakre hjulhusen var bortkapade för att få dit breda bakdäck. Men de gamla fanns kvar så jag kunde sätta tillbaka dom igen, berättar Peter obekymrat. En förklaring kan vara att han till vardags driver plåtslageri så kunskap om materialet finns. Men det krävs mer än så för att nå målet. En drift att gestalta och förverkliga sina drömmar. |
| På sextiotalet jobbade Peter Månssons pappa på bilfirman Bröderna Hansson som var GM:s representant i Gävle. Opel stod för de större försäljningsvolymerna och som ett exotiskt inslag fanns amerikanska bilar. Chevrolet, Buick, Oldsmobile, Pontiac, Cadillac. |
 |
– Det var väl mest direktionsbilar, tror Peter. Stålverket i Sandvik, ett par mil utanför stan, köpte under många år amerikanska vagnar för företagets transporter.
Ibland lånade Peters pappa hem demobilar.
– Jag minns särskilt en ny Camaro -68. Orange med en konstigt rutig inredning, möjligen en SS. Måste ha beställts från Stockholm, spekulerar Peter som var 7 år på den tiden. |
| Kanske var det den bilen som trängde sig in i hans undermedvetna och så småningom födde begäret efter muskelbilar hos den vuxne Peter Månsson. För amerikanare blev det så fort han hunnit ta körkort i början av 80-talet. En Cheva Impala tvådörrars hard top, eller HT som man säger i jänkebilsbranschen. |
| |
 |
 |
Cool förarmiljö med mittkonsol och rikligt med instrument
är självklart i en riktig muskelbil. |
Chargern blev Peters första renovering. Tidigare hade det mest rört sig om reparationer och han fäller en kommentar som låter bekant i dessa sammanhang:
– Hade jag vetat hur mycket jobb det egentligen innebar så skulle jag aldrig ha givit mig in på det.
Chargern var isärplockad ner till minsta skruv och mycket hade kommit på drift. Den speciella konsolen med växelväljare i var borta och bilen hade bara tre hjul.
– Siste ägaren hade lämnat hjulet i ett dike när han fått punktering. |
| |
Det vittnar en del om bilens värde vid den tidpunkten. En Dodge på dekis med lurviga sjok av teddy på instrumentbrädan och inredningen målad med sprayburk. Det blev ett omfattande forskningsarbete att rekonstruera allt. Delar inhandlades från USA men smått och gott fick Peter tag på i Sverige. Det mesta är begagnat fast en del prylar fanns att köpa nytt från Chrysler i USA. Så det är inte många nytillverkade detaljer på bilen och det ger en trivsam framtoning av välskött originalbil.
1991 stod Dodgen i stort sett färdig.
– De första tre åren var det bara en massa skruvande för att få grejorna att fungera, minns Peter. En bil som plockats ihop av gamla delar ur diverse lådor kan bjuda på många överraskningar. Skrammel och missljud upptäcks först när bitarna sitter på plats. |
| |
 |
När Dodge Chargern renoverades i
början av nittiotalet fanns inte så mycket nytillverkade delar som idag. Det mesta
som bytts ut har därför ersatts med begagnade eller nya originaldelar. |
| Peters ambition har varit att försöka få Dodgen att fungera lika okomplicerat som den en gång gjorde när den var ny. Annars är resonemanget bland många muskelbilsägare är att det inte gör så mycket om körbarheten får lida när det ska gå fort. Men Peter menar att bilarna såldes till vanligt folk och inte till racerförare eller bilmuseum.- Jag är nog ingen putsgubbe, medger han och visar glatt upp en skråma på bakskärmen. En inristad fartrand som tydligt understryker att bilen används som det en gång var tänkt. |
|
|
Dodge Charger R/T 1970
|
|
Motor:
Åttacylindrig V8-motor med toppventiler och två ventiler per cylinder.
Cylindervolym 7 200 cc. Borrning X slag 109,7 mm X 95,2 mm, kompression 10,3:1 Effekt SAE 375 hk vid 4 800 v/min.
Kraftöverföring:
Motorn fram, bakhjulsdrift, Torque Flite trestegs automatlåda.Hjulupphängning:
Individuell framvagn med torsionsfjädrar och teleskopstötdämpare.
Stel bakaxel med bladfjädrar och teleskopstötdämpare. |
Elsystem:
12 volt, växelströmsgenerator, batteri 70 Amp tim.Styrning:
Servoassisterad snäcka med skruv och rulle.Bromsar:
Skivor fram, trummor bak.Mått & vikt:
Längd 529,6 cm, bredd 194,5 cm, höjd 134,6 cm. Axelavstånd 297,8 cm, spårvidd 149 cm. Tjänstevikt 1 825 kg.Prestanda:
0-100 6,5 sek. Toppfart omkring 180 km/tim. |
| |
Muskler för mogna män
|
Begreppet muskelbil får de flesta svenskar att associera till bilar som rullar fram med nosen skrapande i marken och baken i vädret. Enorma bakdäck och en motor som smäller och ryker. I 1960-talets USA där fenomenet uppstod var det fråga om en familjebil med sportiga attribut. En rymlig bil för mogen publik som man kunde lasta in familjen i eller utnyttja som transpormedel till och från stormarknaden.
Åtminstone var det så bilarna marknadsfördes. De mer renodlade ungdomsbilarna var Ford Mustang och Chevrolet Camaro. Mindre och billigare produkter för amerikanska medborgare som ännu inte bildat familj och inte hade hunnit så långt i karriären.
De flesta muskelbilar som såldes hade beskedliga motorer och för den som önskade kunde en sexa monteras.Det anses att den första muskelbilen var Pontiac GTO 1964. Konceptet gick ut på att montera en starkare big block-motor från en större full size-modell i en mindre midsize-kaross. I pontiacs fall rörde det sig om en 389 kubiktums motor (6,3 l) på 348 hästkrafter. Trimningsmetoden hade redan framgångsrikt använts på tävlingsbanorna men kunde nu erbjudas i en fabriksfärdig produkt. Idén utnyttjades inte bara hos Pontiac inom General Motors, även Buick och Oldsmobile hade en muskelbil. Men Pontiac råkade ha turen att de nyligen utvecklat en modernare motorgeneration som gjorde att GTO:n blev vassare än de övriga koncernmedlemmarnas alster.Pontiacen accelererade 0-100 på 6,6 sekunder och tillverkades i 32 450 exemplar. Man hade räknat med att sälja 5 000.Dodge Charger som hörde till Chryslers koncern föddes några år senare, 1966, och byggde också på principen stor motor i mindre bil. Största V8 var en 426:a med hemisfäriska förbränningsrum som gav 425 hästkrafter. Vid slutet av 1960-talet var hästkraftskriget som värst. Det fortsatte några år in på sjuttiotalet men avbröts hastigt i samband med oljekrisen 1973. |
